{"id":514,"date":"2022-12-06T14:36:49","date_gmt":"2022-12-06T13:36:49","guid":{"rendered":"https:\/\/dev.cere.se\/?p=514"},"modified":"2022-12-06T14:36:50","modified_gmt":"2022-12-06T13:36:50","slug":"forskares-forslag-till-mer-kostnadseffektiv-klimatpolitik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dev.cere.se\/?p=514","title":{"rendered":"Forskares f\u00f6rslag till mer kostnadseffektiv klimatpolitik"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\" style=\"font-size:30px\">T\u00e4nk globalt hellre \u00e4n lokalt samt hantera skog och skogsprodukter p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra utsl\u00e4ppsk\u00e4llor \u00e4r rekommendationer fr\u00e5n tre CERE professorer i milj\u00f6ekonomi vid Ume\u00e5 universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som granskat hur Sveriges klimatpolitik kan bli mer kostnadseffektiv.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Klimatm\u00e5len kan n\u00e5s till en l\u00e4gre kostnad f\u00f6r samh\u00e4llet menar tre professorer i milj\u00f6ekonomi vid Ume\u00e5 universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i en rapport fr\u00e5n Tillv\u00e4xtanalys. De tittade n\u00e4rmare p\u00e5 hur en nationell klimatpolitik kan utformas f\u00f6r att vara mer kostnadseffektiv, samt vad olika nationella och internationella klimatm\u00e5l kan inneb\u00e4ra och speci\ufb01kt skogs- och marksektorns kostnadseffektivitet i klimatpolitiken.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Nationell l\u00f6sning p\u00e5 globalt problem kan vara problematisk<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Forskarna menar p\u00e5 att om m\u00e5let med klimatpolitik \u00e4r att utsl\u00e4pp fr\u00e5n svenskt territorium ska minska s\u00e5 \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att utforma en effektiv politik. Att fokusera p\u00e5 endast Sveriges territorium kan dock inneb\u00e4ra att utsl\u00e4ppen bara f\u00f6r\ufb02yttas till andra l\u00e4nder, s\u00e5 kallat koldioxidl\u00e4ckage och kan d\u00e4rf\u00f6r leda till att utsl\u00e4ppen \u00f6kar globalt. Eftersom utsl\u00e4pp \u00e4r ett globalt problem kan det vara ineffektivt att Sveriges egna m\u00e5l \u00e4r mer ambiti\u00f6sa \u00e4n andra l\u00e4nders m\u00e5l. &#8211; Kostar det mer att minska utsl\u00e4ppen i Sverige j\u00e4mf\u00f6rt med ett annat land \u00e4r det mer effektivt att ers\u00e4tta det landet f\u00f6r att\u00a0g\u00f6ra samma minskning. Det leder till samma klimateffekt men med sparade resurser som kan anv\u00e4ndas till ytterligare klimat\u00e5tg\u00e4rder eller till att l\u00f6sa andra samh\u00e4llsproblem, s\u00e4ger Tommy Lundgren, professor i skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Bengt Kristr\u00f6m, professor i milj\u00f6ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet forts\u00e4tter:\u00a0<br>\u2013 Modern klimatpolitik baseras p\u00e5 samarbete mellan l\u00e4nder. EU visar nu v\u00e4gen med nya verktyg (tex utvidgad utsl\u00e4ppshandel) som egentligen baseras p\u00e5 tanken att skall vi klara v\u00e4lf\u00e4rden och klimatet m\u00e5ste vi hj\u00e4lpas \u00e5t. Solidaritet mellan l\u00e4nder \u00e4r ledstj\u00e4rnan i den moderna klimatpolitiken.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Skogs- och marksektorn b\u00f6r betala f\u00f6r utsl\u00e4pp<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r att skogs- och marksektorn ska kunna bidra till effektivare klimatpolitik s\u00e5 beh\u00f6ver den ing\u00e5 p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra sektorer, det vill s\u00e4ga ocks\u00e5 betala f\u00f6r utsl\u00e4pp och ers\u00e4ttas f\u00f6r att binda kol. \u2013 I princip b\u00f6r vi ha en negativ koldioxidskatt p\u00e5 upptag av koldioxid, det vill s\u00e4ga om skogs\u00e4garen \u00f6kar sitt virkesf\u00f6rr\u00e5d, och en positiv skatt om virkesf\u00f6rr\u00e5det minskar och inte kompenseras med inlagring i tr\u00e4produkter, f\u00f6rklarar Runar Br\u00e4nnlund, professor emeritus vid Ume\u00e5 universitet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Detta menar rapportf\u00f6rfattarna skulle skapa incitament att \u00f6ka inlagring av kol i skog men \u00e4ven i l\u00e5nglivade tr\u00e4produkter. Subventionering av upptag skulle leda till att anv\u00e4ndning av biomassa \u00f6kar d\u00e5 den biomassa som senare anv\u00e4nds till bioenergi blivit subventionerad under tillv\u00e4xt och balanserar d\u00e4rmed ut skatten n\u00e4r den br\u00e4nns.\u00a0<br>Forskarna har i rapporten listat sina rekommendationer:\u00a0<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Den \u00f6vergripande svenska klimatpolitiken b\u00f6r fokusera p\u00e5 samarbete med andra l\u00e4nder. Grundproblemet \u00e4r globalt och det \ufb01nns internationella avtal som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r mer globala l\u00f6sningar.<\/li>\n\n\n\n<li>Klimatpolitiken b\u00f6r renodlas s\u00e5 att utformningen st\u00e4mmer b\u00e4ttre med EU:s. D\u00e5 blir det ocks\u00e5 enklare att anpassa den svenska klimatpolitiken till f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 EU-niv\u00e5.<\/li>\n\n\n\n<li>M\u00e5let f\u00f6r transportsektorn (transporter exklusive inrikes \ufb02yg) b\u00f6r \u00f6verges och ing\u00e5 i m\u00e5len f\u00f6r den icke-handlande sektorn.<\/li>\n\n\n\n<li>\u00d6ver\ufb02\u00f6diga styrmedel som \u00e4r riktade mot den icke-handlande sektorn b\u00f6r tas bort. I dag har den svenska klimatpolitiken l\u00e5ngt \ufb02er styrmedel \u00e4n m\u00e5l, och f\u00f6r den icke-handlande sektorn r\u00e4cker det med ett m\u00e5l och ett styrmedel.<\/li>\n\n\n\n<li>Skogen och dess produkter b\u00f6r inkluderas mer explicit i klimatpolitiken \u00e4n vad som g\u00f6rs idag och i princip hanteras som andra utsl\u00e4ppsk\u00e4llor.<\/li>\n\n\n\n<li>Fr\u00e5gor kring hur (incitamentsbaserade) styrmedel kan utformas f\u00f6r att p\u00e5 effektivast m\u00f6jliga s\u00e4tt anv\u00e4nda skogen som ett instrument i klimatpolitiken b\u00f6r utredas vidare. De praktiska sv\u00e5righeterna \u00e4r m\u00e5nga och betydande. Icke desto mindre \u00e4r skogen viktig i ett klimatperspektiv och kan d\u00e4rf\u00f6r spela en viktig roll i utformningen av en kostnadseffektiv klimatpolitik.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Mer information<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rapporten: Br\u00e4nnlund, R., Kristr\u00f6m, B. och Lundgren, T. 2022.\u00a0<em><a href=\"https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/download\/18.d45083118258961b7f3d03c\/1661149127168\/PM_2022_10_01_M\u00e5l och medel i klimatpolitiken.pdf\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/download\/18.d45083118258961b7f3d03c\/1661149127168\/PM_2022_10_01_M\u00e5l och medel i klimatpolitiken.pdf\">M\u00e5l och medel i klimatpolitiken<\/a><\/em>, Tillv\u00e4xtanalys, Rapport 2022:10:01 <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Information om rapporten fr\u00e5n Tillv\u00e4xtanalys \u201d<a href=\"https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/publikationer\/pm\/pm\/2022-08-23-mal-och-medel-i-klimatpolitiken.html\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/publikationer\/pm\/pm\/2022-08-23-mal-och-medel-i-klimatpolitiken.html\">M\u00e5l och medel i klimatpolitiken<\/a>\u201d<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Kontakt<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Runar Br\u00e4nnlund,\u00a0runar.brannlund@umu.se, 070-569 90 86\u00a0<br>Bengt Kristr\u00f6m,\u00a0bengt.kristrom@slu.se, 070-537 82 27<br>Tommy Lundgren,\u00a0tommy.lundgren@slu.se, 070-517 43 96<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<div class=\"entry-summary\">\nT\u00e4nk globalt hellre \u00e4n lokalt samt hantera skog och skogsprodukter p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra utsl\u00e4ppsk\u00e4llor \u00e4r rekommendationer fr\u00e5n tre&hellip;\n<\/div>\n<div class=\"link-more-container\"><a href=\"https:\/\/dev.cere.se\/?p=514\" class=\"link-more\" aria-label=\"Continue reading Forskares f\u00f6rslag till mer kostnadseffektiv klimatpolitik\">Continue reading&hellip;<\/a><\/div>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":515,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_coblocks_attr":"","_coblocks_dimensions":"","_coblocks_responsive_height":"","_coblocks_accordion_ie_support":"","footnotes":""},"categories":[31],"tags":[],"class_list":["post-514","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyhet","entry","entry-type-post"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/514","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=514"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/514\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":516,"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/514\/revisions\/516"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/515"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=514"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=514"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.cere.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=514"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}