Det satsas en hel del p\u00e5 gr\u00f6n industri i norra Sverige. En batterifabrik i Skellefte\u00e5 och ett par \u201dst\u00e5l utan kol\u201d satsningar i Boden och Lule\u00e5 som kan inneb\u00e4ra s\u00e5 mycket som 10 000 nya arbetstillf\u00e4llen. Bakgrunden till att detta sker i just norra Sverige \u00e4r till stor del den billiga elen. En el som i framtiden planeras att fr\u00e4mst komma ifr\u00e5n vindkraft, men vad h\u00e4nder om elpriset skulle g\u00e5 upp?<\/p>\n\n\n\n
I norra Sverige \ufb01nns det stor elproduktion till l\u00e5ga priser vilket \u00e4r synnerligen attraktivt f\u00f6r f\u00f6retag som kr\u00e4ver mycket el. I s\u00f6dra Sverige har \u00e5 andra elpriserna skenat denna vinter vilket inneburit att f\u00f6retag blivit tvungna att l\u00e4gga ner eller avskeda personal f\u00f6r att klara kostnaderna. Skillnaden i pris mellan norr och s\u00f6der kan f\u00f6rklaras dels av att infrastrukturen f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av el fr\u00e5n norr till s\u00f6der inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt utbyggd, dels att s\u00f6dra Sverige blivit alltmer sammankopplat med elmarknader i Danmark, Tyskland och \u00f6vriga Europa. F\u00f6r att reda ut vad detta inneb\u00e4r f\u00f6r Sverige och fr\u00e4mst norra delen st\u00e4llde vi n\u00e5gra fr\u00e5gor till CERE medlemmarna Runar Br\u00e4nnlund, Bengt Kristr\u00f6m och Tommy Lundgren.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 De satsningar vi ser bygger till stor del p\u00e5 att det \ufb01nns stora m\u00e4ngder billig el tillg\u00e4ngligt. Men utifr\u00e5n de trender vi ser p\u00e5 elmarknaden med bland annat en utbyggnad av \u00f6verf\u00f6ringskapacitet fr\u00e5n norr till s\u00f6der och en \u00f6kad integrering av elmarknaderna i Europa ser vi framf\u00f6r oss ett h\u00f6gre pris p\u00e5 el. Fr\u00e5n det drar vi slutsatsen att det leder till en strukturomvandling i svensk industri, fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4dling av el till produktion och export av el. Det vill s\u00e4ga, el g\u00e5r i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning fr\u00e5n att vara en insatsvara i svensk industriproduktion till en exportvara. Det \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt vi kan se idag, men givetvis p\u00e5verkas detta av politiska beslut, t. ex. hur vi bygger ut eln\u00e4tet mot omv\u00e4rlden. Vi menar dock att frihandelstanken b\u00f6r vidmakth\u00e5llas. Vi b\u00f6r utnyttja de komparativa f\u00f6rdelar vi har i elproduktion. Konsekvensen av h\u00f6gre elpriser \u00e4r dock att elintensiva processer f\u00e5r stryka p\u00e5 foten.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \ufb01nns anledning att d\u00e4mpa entusiasmen kring \u201dden gr\u00f6na industriella revolutionen\u201d i norra Sverige av det enkla sk\u00e4let att elmarknaden utvidgas till hela Europa och att industrier samt transporter kr\u00e4ver mer el vilket sammantaget leder till ett h\u00f6gre elpris. Elen kommer \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis att s\u00e4ljas till h\u00f6gstbjudande men kunderna kommer att \ufb01nnas allt l\u00e4ngre s\u00f6derut. Ist\u00e4llet f\u00f6r 10 miljoner kunder \ufb01nns det p\u00e5 s\u00e4tt och vis \ufb02era hundra miljoner kunder, n\u00e4r Europas kraftn\u00e4t knyts ihop. Det hj\u00e4lper d\u00e4rf\u00f6r inte att s\u00e4tta upp 5000 nya vindkraftverk i norra Sverige; det kommer \u00e4nd\u00e5 inte \ufb01nnas n\u00e5gon billig el att k\u00f6pa.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Fr\u00e5gan \u00e4r i grund och botten ytterst komplicerad, eftersom vi egentligen m\u00e5ste svara p\u00e5 den mer grundl\u00e4ggande fr\u00e5gan om vad som skall avses med \u201dbra f\u00f6r Sverige\u201d, ett h\u00f6gre elpris ger b\u00e5de vinnare och f\u00f6rlorare. De senaste m\u00e5nadernas elpriser har inneburit att elkostnaden blivit en allt st\u00f6rre b\u00f6rda f\u00f6r m\u00e5nga familjer. Den andra sidan av myntet \u00e4r att de som producerar elen tj\u00e4nar mer pengar. Vattenfall \u00e4r ju statligt \u00e4gt och vi betalar p\u00e5 s\u00e4tt och vis till oss sj\u00e4lva, eftersom Vattenfalls vinster g\u00e5r rakt in i statskassan, och de som \u00e4ger aktier i andra elproducerande f\u00f6retag f\u00e5r p\u00e5 motsvande s\u00e4tt ta del av aktieutdelningen.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Jo, i teorin kan vi det, men eftersom Sverige \u00e4r med i EU m\u00e5ste vi f\u00f6lja reglerna och kan d\u00e4rf\u00f6r inte s\u00e4ga att \u201dvi beh\u00e5ller elen sj\u00e4lva, eftersom elpriset blir s\u00e5 h\u00f6gt om vi till\u00e5ter export\u201d. Att \u201dklippa kabeln\u201d inneb\u00e4r att vi till viss del \u00f6verger tanken p\u00e5 frihandel, men frihandel har varit mycket f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r Sverige. Vi hade ju kunnat stoppa export av papper och p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5 mer eller mindre gratis papper, men d\u00e5 ocks\u00e5 mindre av andra varor som vi inte kan producera sj\u00e4lva, exempelvis kaffe och apelsiner. Frihandel inneb\u00e4r en effektiv anv\u00e4ndning av resurser, d\u00e4remot \u00e4r det l\u00e5ngt ifr\u00e5n s\u00e4kert att frukterna av frihandel kommer alla till del p\u00e5 ett r\u00e4ttvist s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Hur som helst kokar de h\u00f6gre elpriserna ned till att vi kommer att exportera mer el och f\u00e5r r\u00e4kna med att elintensiv industri f\u00e5r stryka p\u00e5 foten. I sin tur f\u00f6rlorar vi d\u00e5 (p\u00e5 kort sikt) ett stort antal arbetstillf\u00e4llen, ungef\u00e4r som vi gjorde n\u00e4r de stora varven lades ned p\u00e5 1970-talet. Det \u00e4r den strukturomvandlingen av den svenska ekonomin som vi ser framf\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r en bra fr\u00e5ga: borde staten st\u00f6tta batterifabriker, vindkraft och andra processer som leder oss bort fr\u00e5n anv\u00e4ndningen av fossila br\u00e4nslen? Svaret \u00e4r att staten kan och b\u00f6r st\u00f6tta via medel till Forskning och Utveckling utan att f\u00f6r den skull peka ut vinnare. Av erfarenhet vet vi att det inte brukar sluta v\u00e4l; staten har inte en b\u00e4ttre kristallkula \u00e4n n\u00e5gon annan. Etanolsatsningen som gick i st\u00f6pet \u00e4r ett bevis p\u00e5 detta. \u00c5 andra sidan, om satsningar p\u00e5 gr\u00f6nt st\u00e5l etc g\u00f6rs helt i privat regi \ufb01nns inget att bekymra sig \u00f6ver; i en marknadsekonomi st\u00e5r det var och en fritt att spendera sina pengar (inom lagens r\u00e5m\u00e4rken).<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Nej, satsningarna bygger i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 offentliga medel. Exempelvis planerar LKAB att satsa 400 miljarder kronor. Visserligen s\u00e4ger man fr\u00e5n LKAB att det \u00e4r en aff\u00e4rsm\u00e4ssig satsning, men eftersom LKAB \u00e4r ett statligt f\u00f6retag \u00e4r det ytterst skattebetalarna som tar risken. Vi f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att varje investering som helt eller delvis \ufb01nansieras med skattepengar belyses med samh\u00e4llsekonomiska l\u00f6nsamhetskalkyler, och att statliga f\u00f6retag som planerar stora investeringar inh\u00e4mtar en second opinion betr\u00e4ffande den f\u00f6retagsekonomiska och samh\u00e4llsekonomiska kalkylen.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Eftersom svensk st\u00e5lindustri ing\u00e5r i utsl\u00e4ppshandelssystemet s\u00e5 kommer produktionen av \u201dgr\u00f6nt st\u00e5l\u201d i Sverige, oavsett hur m\u00e5nga miljarder som satsas, inte att p\u00e5verka de totala utsl\u00e4ppen i EU. \u201dDen \u2019marknadsstimulerande klimatpolitik\u2019 som det ofta h\u00e4nvisas till \ufb01nns redan p\u00e5 plats och n\u00e5gra ytterligare satsningar och subventioner beh\u00f6vs d\u00e4rf\u00f6r inte, eller \u00e4r till och med verkningsl\u00f6sa. Utsl\u00e4ppshandelssystemet inom EU inneb\u00e4r att utsl\u00e4ppen begr\u00e4nsas p\u00e5 europeisk niv\u00e5 (-43% idag men ett f\u00f6rslag p\u00e5 -61% till 2030 ligger p\u00e5 bordet). Po\u00e4ngen med utsl\u00e4ppshandeln \u00e4r ju just att \u201dgr\u00f6nt st\u00e5l\u201d v\u00e4xer fram organiskt utan statligt st\u00f6d, om den \u00e4r privatekonomiskt l\u00f6nsam. Huruvida satsningen p\u00e5 \u201dgr\u00f6nt st\u00e5l\u201d \u00e4r l\u00f6nsam beror v\u00e4sentligen p\u00e5 tv\u00e5 saker: vad blir priset p\u00e5 utsl\u00e4ppsr\u00e4tter (dvs kostnaden f\u00f6r att sl\u00e4ppa ut fossila br\u00e4nslen) och vilket pris blir det p\u00e5 el? N\u00e4r antalet utsl\u00e4ppsr\u00e4tter minskar, driver den \u00f6kade knappheten fram ett h\u00f6gre pris, vilket inneb\u00e4r att det blir dyrare att g\u00f6ra st\u00e5l p\u00e5 vanligt s\u00e4tt (som enkelt uttryckt inneb\u00e4r att j\u00e4rn och kol blandas ihop). Att anv\u00e4nda v\u00e4tgas ist\u00e4llet f\u00f6r kol f\u00f6r att g\u00f6ra st\u00e5l eliminerar koldioxidutsl\u00e4ppen, men processen \u00e4r mycket elintensiv. Vi ser nu att priset p\u00e5 utsl\u00e4pp stiger via utsl\u00e4ppshandel och d\u00e4rf\u00f6r driver marknaden sj\u00e4lv fram \u201dgr\u00f6nt st\u00e5l\u201d. En smolk i denna b\u00e4gare \u00e4r de h\u00f6gre elpriserna vi ser framf\u00f6r oss. Icke desto mindre, som det nu ser ut g\u00e5r antalet utsl\u00e4ppsr\u00e4tter mot noll och om 30 \u00e5r eller s\u00e5 g\u00e5r det inte l\u00e4ngre att tillverka st\u00e5l p\u00e5 konventionellt s\u00e4tt i EU. Vi f\u00e5r d\u00e5 importera eller hitta p\u00e5 andra s\u00e4tt att g\u00f6ra st\u00e5l, t.ex. med hj\u00e4lp av v\u00e4tgas.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s \u00e4ven debattinl\u00e4gget i V\u00e4sterbottenskuriren: D\u00e4mpa entusiasmen kring den gr\u00f6na industriella revolutionen<\/a>, publicerad 29 april, 2022.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"