Rapport rekommenderar staten att ge mark\u00e4gare ekonomiskt st\u00f6d f\u00f6r att \u00f6ka skogsg\u00f6dsling och beskogning av nedlagd jordbruksmark samtidigt som infrastruktur skapas f\u00f6r omv\u00e4nda auktioner och handel med \u00f6kad nettokolinlagring f\u00f6r att \u00f6ka kols\u00e4nkan. Rapporten \u00e4r skriven p\u00e5 uppdrag av Naturv\u00e5rdsverket med syftet att analysera olika f\u00f6rslag p\u00e5 hur skogens roll kan f\u00f6rst\u00e4rkas i fr\u00e5ga om koldioxidinlagring.<\/p>\n\n\n\n
Sveriges m\u00e5l att ha noll nettoutsl\u00e4pp \u00e5r 2045 innefattar anv\u00e4ndning av kompletterande \u00e5tg\u00e4rder som exempelvis \u00f6kat nettoupptag i skog och mark. Alla bruttoutsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser kommer inte vara noll 2045 d\u00e5 utsl\u00e4pp som de inom jordbrukssektorn \u00e4r sv\u00e5ra att undvika. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs \ufb02er \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen och \u00f6ka kols\u00e4nkorna i skogen blir viktiga, s\u00e4rskilt ur en samh\u00e4llsekonomisk synvinkel. D\u00e4remot har de enskilda mark\u00e4garna f\u00e5 privatekonomiska incitament att \u00f6ka inlagring av koldioxid i skogen. Denna studie fokuserade p\u00e5 att l\u00f6sa problemet med avsaknaden av incitament f\u00f6r att \u00f6ka kols\u00e4nkorna i skogen samt hur dessa incitament b\u00e4st kan utformas. Studien tittade p\u00e5 fem olika typer av \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r \u00f6kad kolinlagring i skog: kv\u00e4veg\u00f6dsling av skogsmark, beskogning av nedlagd jordbruksmark, energiskogsodling, f\u00f6rl\u00e4ngning av omloppstid och permanent skydd av skog.<\/p>\n\n\n\n
Den \u00e5tg\u00e4rd som skulle vara mest kostnadseffektiv var beskogning av nedlagd jordbruksmark, priset hamnade p\u00e5 under 100 kronor per ton koldioxidekvivalenter. D\u00e4remot skulle det ta l\u00e5ng tid innan denna \u00e5tg\u00e4rd gav effekt. De \u00e5tg\u00e4rder som gav en omedelbar effekt p\u00e5 kolinlagringen var permanent skydd av skog och f\u00f6rl\u00e4ngning av omloppstid. D\u00e4remot skulle en omloppstidsf\u00f6rl\u00e4ngning vara en kortvarig och dyr \u00e5tg\u00e4rd p\u00e5 mellan 320-450 kronor per ton koldioxidekvivalenter. Permanent skydd skulle d\u00e4remot kosta cirka 200 kronor per ton och bidra till klimatnytta och samh\u00e4llsnytta i form av biologisk m\u00e5ngfald och rekreationsv\u00e4rden. \u00c4ven kv\u00e4veg\u00f6dsling av skogsmark skulle kosta cirka 200 kronor per ton och ge snar effekt p\u00e5 kolinlagringen.<\/p>\n\n\n\n
Skulle alla \u00e5tg\u00e4rder anv\u00e4ndas kan det leda till en \u00f6kning av kols\u00e4nka i skogen med 3,5-5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per \u00e5r fram till \u00e5r 2045. Det motsvarar ca 6,5-11,2 procent av Sveriges utsl\u00e4pp idag som ligger p\u00e5 cirka 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter per \u00e5r. Detta beror dock helt p\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning respektive \u00e5tg\u00e4rd genomf\u00f6rs och hur styrmedlen skulle utformas.<\/p>\n\n\n\n
De olika styrmedel f\u00f6r kols\u00e4nkor som diskuteras i rapporten \u00e4r ekonomiskt st\u00f6d, betalning f\u00f6r ekosystemtj\u00e4nster, omv\u00e4nd auktion och utsl\u00e4ppshandel. Rapporten rekommenderar att staten anv\u00e4nder sig av sin erfarenhet av ekonomiskt st\u00f6d och b\u00f6rjar bevilja mark\u00e4gare st\u00f6d att \u00f6ka omfattningen av skogsg\u00f6dsling och beskogning av nedlagd jordbruksmark. Detta samtidigt som de satsar p\u00e5 att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar och infrastruktur f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra omv\u00e4nda auktioner d\u00e4r de som vill ha ekonomiskt st\u00f6d f\u00f6r att utf\u00f6ra en \u00e5tg\u00e4rd deltar i auktion d\u00e4r den som kan utf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rden till l\u00e4gsta kostnad beviljas st\u00f6det. \u00c4ven handel med LULUCF-krediter, det vill s\u00e4ga handel med veri\ufb01erad \u00f6kning av nettokolinlagring i skog och mark b\u00f6r g\u00f6ras m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n
Det b\u00f6r n\u00e4mnas att f\u00f6rl\u00e4ngning av omloppstid liksom permanent skydd av skog kan resultera i betydande koll\u00e4ckage, dvs minskning av kols\u00e4nkor i skogar som inte omfattas av styrmedlen. Hur kan koll\u00e4ckage minskas \u00e4r en nyckelfr\u00e5ga i utformning av styrmedel riktade p\u00e5 att \u00f6ka kols\u00e4nkor i skogen f\u00f6r att n\u00e5 noll nettoutsl\u00e4pp m\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n
I exemplet om \u00e5tg\u00e4rdernas effekter anv\u00e4ndes f\u00f6ljande bakgrund: Potentiella \u00f6kningen av den \u00e5rligen g\u00f6dslade skogsarealen bed\u00f6mdes vara 50 000 hektar, och potentialen f\u00f6r beskogning och energiskogsodling bed\u00f6mdes vara 100 000 respektive 40 000 hektar. Omloppstiden antogs f\u00f6rl\u00e4ngas med 20 \u00e5r p\u00e5 250 000 hektar skog.<\/p>\n\n\n\n
Valet av \u00e5tg\u00e4rder gjordes utifr\u00e5n m\u00f6jligheten att ha tillr\u00e4ckligt med data f\u00f6r att kunna ber\u00e4kna och bed\u00f6ma m\u00f6jligheterna med dessa \u00e5tg\u00e4rder och att de inte redan har styrmedel.<\/p>\n\n\n\n
Gong, P., Knutsson, A. och Elofsson, K. 2022.\u00a0Styrmedel f\u00f6r att \u00f6ka kols\u00e4nkor i skogssektorn<\/a><\/em>.\u00a0Naturv\u00e5rdsverket rapport 7037, mars 2022
Nyhet om rapporten fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsverket: ”S\u00e5 h\u00e4r kan staten uppmuntra mark\u00e4gare till att binda \u00e4nnu mer koldioxid<\/a>” publicerad 15 mars 2022.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"